Nya nyanser

Nyanser av grått.

Vi pratade om det under eftermiddagskaffet.

Mindes tillbaka en resa till Grekland för en himla massa år sedan.

En vecka som skulle fyllas med mat och goda drycker.

Jag hade även ett eget litet privat mission

Att inhandla den "äkta grekiska blå färgen"

Mina gamla utemöbler skulle målas om i denna nyans för att påminna mig om resan.

Mot slutet av veckan tog jag cykeln till den lilla lokala färghandeln.

Förväntansfull klev jag in i butiken som var tom på kunder.

Längst inne i ett hörn hittade jag den äldre affärsinnehavaren.

Han satt där på en liten pinnstol, försjunken i en tidning.

Jag avbröt hans tystnade med ett litet glatt

-God morning, I am from Sweden.

Han tittade upp på mig och såg mest frågande ut.

Jag presenterade mig och förklarade att jag var på jakt efter den

"äkta blå grekiska färgen"

Jag berättade om mina gamla utemöbler hemma,

hur jag ville förgylla dessa med denna underbara blå nyans.

Ärligt talat tror jag inte att han förstod ett enda ord av min engelska.

Jag målade upp bilderna framför oss. Pekade på alla färgkartor.

Valde bort, valde till.

Hur många liter? Två stora burkar skulle nog räcka.

Blev det färg över, skulle kanske bästa vännen få låna lite.

Jag var fylld av ett starkt rus när jag mycket senare klev ut ur butiken.

Hängde mina påsar med färgburkar på styret och cyklade tillbaka till mitt hotell.

Där befann jag mig i den grekiska övärlden med två burkar "äkta grekisk blå färg"

Det var som om jag hade hittat en gammal gömd skatt och nu skulle jag dela med mig av den hemma på min gata.

Jag vet inte om jag alltid gått i tron på att just den färgen innehåller något hemligt pigment?

Eller om hemligheten hade med vindarna från havet att göra.

Som alla dessa hemliga recept, magiska sådana. Sådana som aldrig avslöjas.

Väl hemma i min trädgård omvandlade jag min dröm till handling.

Jag målade och målade. Färgen var blå, men en konstig nyans.

Den kändes främmande men samtidigt igenkännande.

Var den från Coops logotype?

Jag vet att jag verkligen försökte verka övertygande mot min omgivning.

-Dessa stolar bär den "äkta blå grekiska färgen"

Ingen sa emot mig, men ingen berömde heller dess nyans.

Stolarna förblev blåa och användes till varma grillkvällar.

Och vissa nätter, när månen lyste som klaras

kunde de skimra till i nattljuset.

Då stod jag i mörkret och kunde känna dess nyansen.

Coop eller Grekland -Det kändes inte så viktigt!