Glada samtal

Godmorgon härliga söndag.
Hälsar gryningen välkommen tillsammans med nybryggt kaffe.
Tankar far igenom mig, passerar eller bara blir hängande i luften som små lätta moln.

Känner mig extra glad idag för igår vann jag en tävling i skidbacken.
Idag ska jag få hämta upp priset.

-Var det på skidor eller bräda frågade en av mina kära vänner.
Skulle kunna ha varit, men senast jag kastade mig ut i backen är säkert 15 år sedan.
Nej. Jag vann en "gissa antal varor i kundkorg" tävling.
Coop var på plats och bjöd på varm choklad & gelé hjärtan denna strålande vinterdag.

Tvillingarna går på snowboard skola denna helg. Jag är åskådare.
Dagen bjöd på en klarblå himmel, ett par minusgrader och ett gnistrande vinterlandskap.
Vandrade runt bland tålmodiga föräldrar, unga coola grabbar och sanna friluftsmänniskor.
Fann en plats i snön och vände ansiktet upp mot solen.
Undrar om fräknarna finns kvar?

Innan vi for hemåt njöt vi av Coops generositet.
Ibland smakar varm choklad bättre, detta var ett sådant tillfälle.
De hade en tävling som gick ut på att gissa antal varor i en medhavd kundvagn.
Slog ett snabbt överslag, gick lite på fingertopps känslan.
Hur brukar min kundvagn se ut på måndagar?
Skrev ner siffran på en lapp och lämnade mitt mobilnummer.

När jag sedan får ett samtal igår eftermiddag blev jag överlycklig.
- Hej Monica, du har vunnit, sa en glad röst.
- Skämtar du, svarade jag skrattande.
- Nej. Du har vunnit. När kan du hämta priset?
Vi bestämde att jag skulle hämta upp det i deras butik idag.

Jag vet inte vad jag har vunnit eller hur nära jag var rätt antal varor.
Men det känns mindre viktigt.
Det blir mer spännande på detta sätt.
Barnen hoppas på godis, jag skulle behöva sköljmedel och kaffe.

Vem vet? Spännande blir det.

Nya nyanser

Nyanser av grått.

Vi pratade om det under eftermiddagskaffet.

Mindes tillbaka en resa till Grekland för en himla massa år sedan.

En vecka som skulle fyllas med mat och goda drycker.

Jag hade även ett eget litet privat mission

Att inhandla den "äkta grekiska blå färgen"

Mina gamla utemöbler skulle målas om i denna nyans för att påminna mig om resan.

Mot slutet av veckan tog jag cykeln till den lilla lokala färghandeln.

Förväntansfull klev jag in i butiken som var tom på kunder.

Längst inne i ett hörn hittade jag den äldre affärsinnehavaren.

Han satt där på en liten pinnstol, försjunken i en tidning.

Jag avbröt hans tystnade med ett litet glatt

-God morning, I am from Sweden.

Han tittade upp på mig och såg mest frågande ut.

Jag presenterade mig och förklarade att jag var på jakt efter den

"äkta blå grekiska färgen"

Jag berättade om mina gamla utemöbler hemma,

hur jag ville förgylla dessa med denna underbara blå nyans.

Ärligt talat tror jag inte att han förstod ett enda ord av min engelska.

Jag målade upp bilderna framför oss. Pekade på alla färgkartor.

Valde bort, valde till.

Hur många liter? Två stora burkar skulle nog räcka.

Blev det färg över, skulle kanske bästa vännen få låna lite.

Jag var fylld av ett starkt rus när jag mycket senare klev ut ur butiken.

Hängde mina påsar med färgburkar på styret och cyklade tillbaka till mitt hotell.

Där befann jag mig i den grekiska övärlden med två burkar "äkta grekisk blå färg"

Det var som om jag hade hittat en gammal gömd skatt och nu skulle jag dela med mig av den hemma på min gata.

Jag vet inte om jag alltid gått i tron på att just den färgen innehåller något hemligt pigment?

Eller om hemligheten hade med vindarna från havet att göra.

Som alla dessa hemliga recept, magiska sådana. Sådana som aldrig avslöjas.

Väl hemma i min trädgård omvandlade jag min dröm till handling.

Jag målade och målade. Färgen var blå, men en konstig nyans.

Den kändes främmande men samtidigt igenkännande.

Var den från Coops logotype?

Jag vet att jag verkligen försökte verka övertygande mot min omgivning.

-Dessa stolar bär den "äkta blå grekiska färgen"

Ingen sa emot mig, men ingen berömde heller dess nyans.

Stolarna förblev blåa och användes till varma grillkvällar.

Och vissa nätter, när månen lyste som klaras

kunde de skimra till i nattljuset.

Då stod jag i mörkret och kunde känna dess nyansen.

Coop eller Grekland -Det kändes inte så viktigt!

Änglar och konsekvenser

Hörde ett spännande uttryck idag - 2009 kommer att bli konsekvensernas år.
Konsekvenser för vadå?
För alla våra medvetna eller omedvetna val?

Ibland kan jag förundras över hur människor i min omgivning verkar bli förvånade över att en handling logiskt sätt leder till en konsekvens.
Det är som om man glömmer bort att handling ger någon form av resultat.
Självklart är detta fenomen oftast vanligt i samband med ett mindre lyckat val.

Tar man det ur ett globalt perspektiv.
Vem tar ansvar för att den förstärkta växthus effekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur?
Tar man det ur ett lokalt perspektiv.
Vem tar ansvar för att debuten av droger kryper ner i lägre skolåldern?
Tar man det ur ett personligt perspektiv.
Vem tar ansvar för att jag varje morgon har en möjlighet att möta mig själv med ett leende?

Vi har alla ett val att välja att ta ansvar.
Globalt, lokalt eller privat.
Men förstår vi att alla våra val innebär en konsekvens?

Jag tror nog att många med mig kom i kontakt med orden i leken redan som barn.
Var vi klokare då?
"Sanning eller konsekvens"
Den som var riktigt tråkig valde alltid sanning,
den som vågade utmana ödet valde konsekvens.
Valet ledde till en handling som vidare ledde till?
Eftersom jag älskar att pussas,
var det konsekvens som avgjorde mina val.

Ett globalt val jag vill uppmuntra till är: Earth Hour
Den 28 mars 2009 klockan 20.30-21.30 släcker miljontals människor ljuset i en manifestation för klimatet. Tillsammans kan vi göra mycket.
Ett lokalt val jag vill uppmuntra till är:
Stöd alla andra vuxna genom att finnas till för våra gemensamma barn.
Ett privat val jag vill uppmuntra till är:
Krama dig själv extra hårt i morgon bitti och säg till dig själv
-F--n vad du är härlig!

Alla är vi änglar i en del av konsekvenserna.